jesscouture

Höstmörkret faller och jag undrar ifall det är något universalt fenomen att alla saknar någon att hålla om? Alla som inte har någon i alla fall.

     På våren spirar kärleken, på sommaren blomstrar den och är den bra nog så kanske du lyckas ha någon att krama om i höstmörkret. Kritisk som jag är så tror jag att många relationer stannar där, efter sommaren när spänningen försvinner och vardagen åter kallar så kallnar det lätt, och snabbt.

     Vintern är lång och kall här i norden, kanske är det därför vi vill ha någon att hålla hårt om i höst, för att försäkra att någon värmer vår säng i vinter? Kanske.